Nu börjar mina krafter för dagen sina. Vi fick en skön sovmorgon i morse och vaknade inte förrän 09.30 Hade fått sms av morgonpigga Elin, och efter ett samtal till henne bestämdes att vi skulle ta en promenad. Var ute längre än planerat, 1.5 timme hann vi röra benen innan det var dags att skiljas åt för lite lunch.

Hela eftermiddagen har tillbringats i Kälen även idag. Har målat klart lilla trädgårdsmöbeln, krattat, gungat Selma i säkert en timme, fikat och bara njutit av att vara.

När jag är däruppe undrar jag varför jag bor som jag gör. Visst är det skönt att ha nära till allt som man har i en stad, men själva sättet att leva är så annorlunda mot hur jag egentligen vill ha det som människa. På nåt sätt känns det som bekymren är mindre, glädjen närmre och livslusten större när jag är där. Frågan är om man fortfarande skulle uppskatta det lika mycket om man hade det så varje dag. Minns när jag var yngre, på sommarloven när någon kompis ville följa med upp dit. Jag var inte alltid med på de noterna. Kälen var mitt ställe, och inget jag gärna delade med mig av. Före Tommy var det också bara en pojkvän som fått följa med dit, och även hans besök ångrade jag efteråt. Jag tyckte helt enkelt att det var så skönt att inte ha några andra minnen än med min familj därifrån, det gjorde att det blev en fridfull och lugn plats dit man kunde fly om man ville slippa verkligheten en stund.

Var meningen att vi skulle grilla, men blev lata och orkade inte åka ner till Torpshammar för att hämta allt som behövdes. Istället blev det hämtmat från Vagabondo, kebab. Tyckte att vi kunde unna oss det efter allt pysslande och jobbande ute.

Har hunnit umgås lite med min kusin, Selmas fadder Marie också. Tror Selma uppskattar det lika mycket som jag.

Delar med mig av lite bilder så ni känner er lite mer hemma här i Medelpad ;)

Bild1: Thr:s egen blomsterhandel -Tunströms.

Bild2: Selma gungar med Marie

Bild3: Blåser såpbubblor för andra gången i sitt liv, Selma alltså :)

Bild4: Min vackra lilla tjej, visst är hon finast?