Har haft en bra dag idag. Hann med en hel del innan det var dags för älskling att åka på jobbet. Fixade både tvätten, golven, duschade samt lagade mat och fixade matlåda innan 13, ändå var jag till en början lite seg i starten.

Har i flera dagar känt doften när folk längre ner på området går förbi med pizzakartionger, så ikväll gjorde jag slag i saken. Tänkte att det var jag värd. Selma och jag mumsade ikapp. Men nu efteråt, usch, det ska dröja innan det blir pizza igen. Min mage mår inte alls bra av sån skräpmat.

Chefen för barnomsorgen i Ånge kommun ringde idag, vi hade fått vårt 1:a-handsval hos dagmamma, men hon försökte övertala oss att istället ta andrahansvalet som är kusin Alfreds förskola Hammaren. Fattar inte varfö, och tycker hon förde ett väldigt konstigt och ologiskt resonemang kring hela frågan. Bad att få återkomma när jag pratat igenom det med Tommy, men tror vi håller oss på samma linja som vi gjort från början. Tror Selma skulle funka mycket bättre hos en dagmamma än på en förskola, visst gillar hon att leka med barn, men nog tror jag det räcker att det är 4-5 stycken. Funkar ju bättre för henne ju lugnare det är väl matbordet och så också, så tror jag går på vår egen instinkt här.

Har beslutat att blir det igen speciellt och vi är friska så stannar jag och lilla Selma hemma imorgon istället för att åka med upp till Medelpad när Tommy ska på intervju. Känner att jag inte orkar sitta och kuska i bilen 2x3,5 timme igen, känns även som slöseri med tid när man kan göra annat.

Funderar även på hur det kan komma sig att vissa personer alltid gör en glad, ibland bara av sin närvaro.. även om de är långt borta.