Aldrig har en kopp kaffe smakat så gott som nu tror jag. Eller om jag ska vara helt ärlig är det nog inte själva kaffet som gör det, utan att just idag få sätta mig här när det är lugn och ro härhemma. Det behövs, för hjärnaktiviteten har gått på helfart hela förmiddagen när vi varit på inskolningen lillan och jag. Hur små barn kan klara den ljudnivån och aktiviteten som försigår där jämt är för mig en gåta. Inte konstigt att man hör att många är trötta och griniga när de kommer hem efter en lång dag. Kanske lär man sig sortera bort ljuden efter ett tag, får hoppas det.

Selma tar sig en välbehövlig tupplur, och jag tänkte försöka skriva om inlägget som försvann igår, samt baka lite bondkakor om jag hinner. Får vi besök av Selmas mormor och morfar är det roligt att ha nåt kaffebröd att plocka fram för omväxlings skull.

Har för andra dagen i rad förmått mig till att äta sallad till lunch. Blev tonfisksallad båda gångerna, men trots blandade ingredienser tycker jag den blev lite smaklös. Vad kan man ha i som ger lite piff på det hela?  Känner på eftermiddagen att man inte ätit lika stadigt som man brukar, magen började kurra långt före middagstid igår, och idag fick jag verkligen stå emot suget av en sockerbit till kaffet! Är ju dålig på  det där med mellanmål jag, för jag antar att det är det som saknas. Fast igår köpte jag färska jordgubbar, så kanske blir det en banan/jordgubb-smoothie om ett par timmar så står man sig en stund längre.

Det jag skrev om igår som försvann var följande:

I förrgår fick jag nya numret av Vi föräldrar. I den fanns en mycket läsvärd och stark artikel, Mammor med dödlig sjukdom. Den var så gripande att jag inte kunde släppa tankarna på de stackars kvinnorna på dela kvällen. Igår när jag går in på www.thecritics.se, har de just recenserat en blogg om ännu en mamma med cancer. Jag går in på hennes sida, och där står det att samma natt har en av kvinnorna i artikeln avlidit. Blev förvånad eftersom hon av artiekln i fråa verkade så pigg när den skrevs, som att hon skulle ha månader kvar att leva. Min tanke var: Är dom mammorna starkade än vi andra? De som fortsatte/fortsätter blogga ända till slutet, som säger att de tar vara på varenda minut och vägrar skänka sjukdomen fler dagar än de behöver? Eller vägrar de bara inse fakta, att det bara kommer sluta på ett sätt?

Efter Selmas födelse har jag börjat tänka annorlunda om många saker, bland annat om döden. Nu är det inte längre själva döden jag är rädd för, utan att gå miste om att se Selma växa upp. För även om det är egoistiskt, så har jag svårt att förenas med tanken att någon annan skulle finnas hos henne och uppfostra henne som det är tanken att jag ska göra. För ingen kan nånsin älska henne på samma sätt som jag gör. Vimmelmamman, www.alltforforaldrar.se/vimmelmamman hade igår lagt ut ett filmklipp och bilder från sonens födelse. Sånt är för högt skattat och privat för att jag ska dela med mig till andra än de allra närmaste. Min tankar och funderingar, det kan jag dela med till många, men det som ligger mig sådär närmst om hjärtat, det vill jag inte att andra ska ha "kopior" av.

Jag måste ändå erkänna att jag är ganksa dålig att ta vara på livet. Visst klagar jag när det många gånger bara egentligen är småsaker som stör. Men hur skulle man leva annorlunda om man visste att man hade begränsad tid kvar? Jag har aldrig haft nåt större sug efter att resa till främmande länder, har heller inget intresse av att prova saker som fallskärmshoppning, bungy-jump osv. Annars är det ju många gånger sånt människor räknar upp att de skulle göra för att utnyttja tiden till max om de visste att de skulle dö.

Om möjligt skulle nog jag på något sätt försöka få ett lån, bygga/köpa ett hus på en plats som känns hemma och försöka skapa en så lugn, trygg och harmnisk tillvaro som möjligt för min lilla familj. Nu hoppas jag att jag har många, många år kvar att fylla med liv, men ändå hoppas jag att jag blivit något klokare och mer eftertänksam av deras livsöden.

(Gå gärna in på www.bracy.se . Lotta Gray/vimmelmamman har designat ett armband åt dem där minst 25% av intäkterna går till Barncancerfonden. Jag har varit in där och beställt ett som ska bli present, och ni som känner oss kan ju lite diskret tipsa Tommy om att jag skulle tycka om att få ett sånt när jag fyller år :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

VINN SVERIGES STÖRSTA BARN GOODIEBAG VÄRDE 40 000:- ”Jag är med och tävlar om Sveriges största barn goodiebagvärde över 40 000:- på Muppsan´s blogg!!En massa extra vinster kommer det oxå att bli, så tachansen du med” HÄR ÄR VA...

Har haft en lugn och jätteskön helg. Har mestadels varit härhemma, en liten avstickare till mormor igår var det enda bilen fick röra på sig de här dagarna. Har fått en del gjort hemma, mest småpyssel men ändå sånts som bör göras. Har äntligen montera...

Har en liten slödag idag jag och lilla goungen min. Det enda vi åstakommit sedan vi klev upp 07.30 är att vi varit iväg med retursopor och handlat. Var in fram och tillbaks till mamma på vägen hem och fick lite kaffe, men sen var det dags att åka hem...

Stckars mammas lillgumma. Har känt att det luktat så starkt av Selmas blöjor nu sista tiden, ringde vårdcentralen i morse och fick lämna prov. Mycket riktigt hade hon urinvägsinfektion, så penicillin fick vi utskrivet. Vet att det kommer bli en kamp ...

Nu är det inte så farligt som det låter. Tack och lov var det med en.. kundvagn. Och krocka är väl fel ord, hade besvär på vägen in var jag skulle göra av det jag höll i handen, eftersom jag lämnat jackan i bilen. Såg mig inte för, och pang så brakad...