Kan man ha "bortlängtan" såväl som hemlängtan? Vi kom hem hit till Gävle i eftermiddag, och jag längtar redan tillbaks till Thr. Jag kan inte sätta fingret på vad det är som gör det, men jag känner mig bara mer glad och avslappnad där. Här blir jag så fort rastlös, småirriterad och nedstämd. Inte för att jag har nåt att vara det över egentligen, men jag blir liksom lite apatisk av den här tomheten som jag känner när vi kommer hem. Vet inte vad det är jag saknar. Vi har ju folk runtomking oss här också, inte lika mycket men ändå. Får försöka rycka upp mig, kanske känns jobbigareikväll när man har en lång bilresa och ett ständigt upplockande i ryggen också.

Fick en fin utmärkelse av Linnea igår, TACK så jättemycket! Det är kul när nån kan få ut något av det man skriver, även om jag erkänner att det ä mest för min egen skull jag bloggar.

Resan gick bra, men som vanligt tog det lite tid. Selma sov faktiskt ända till nån mil efter Hudik, och sen stannade vi i Söderhamn för att äta och gick en runda på Barnens hus så hon fick röra på småbenen lite. Blev en sen kväll ikväll då hon inte vaknade i bilen för 16, men tiden jag har att passa på sjukhuset är ju inte förrän 11.00 imorgon så vi behöver ju inte ställa klockan tidigt i allafall. Hann träffa syrran och Alfred en stund imorse, de kom indimpandes redan vid 08.15, och då var vi relativt nyvakna.

Vi har just suttit och ätit varma mackor nu och kikat lite smått på Grey´s, och nu är det nattning som gäller.