Klockan är bara 20.00 men jag är redan trött. Vi har varit i farten precis hela dagen. Direkt efter frukost imorse gick vi ut hit på gården, blev ute i över två timmar eftersom grannarna också kom ut och tillsammans städade vi upp på allmänningen mellan husen. Selma lekte tagvis med deras lilla tjej Wilma, men jagade mest deras stackars katter.

Efter lunch åkte vi en stund till Valbo, men det var mest jobbigt att gå där idag, var så otrligt mycket folk. Har en aning om att det kan vara för att både Scotts och Lars Kristerz spelade där under dagen..

Kom hem lagom till att det var dags att börja med middagen. Direkt efter gick vi ut igen. En promenad i området, lite lek i en ny lekpark och till sist en cykeltur. Tror ni man somnar ovaggad ikväll?

Hoppas det är Sanningens ögonblick ikväll trots att det är påskdagen. Tycker det är konstigt resonerande när de sänder sämre tv-program under helgdagar när så många är lediga och har möjlighet att vara upp länge och titta på tv. Är ju alltid sämst program på helgerna, hur kan det komma sig?

Var egentligen meningen att vi skulle åka till Stockholm idag på Junibacken, men såhär i efterhand kan jag tycka att det var lika bra att vi stannade hemma. Onödigt dyrt med bensin bara för en så kort visit. Vore ju mysigare och roligare om man hade möjlighet att stanna över natten. Men det får väl bli när man har det bättre ställt så man kan ta in på hotell med gott samvete.

För några dagar sen skrev Tessan på sin blogg: "att vara förälder innebär även att man blir en sådan förälder man bestämt sig för att adrig bli". www.tessan80.blogg.se Jag kan inte annat än att hålla med efter den här dagen. Efter lunch när Selma skulle sova sin vanliga middagslur tog Tommy henne med sig för att åka en sväng med bilen. Det är nästan det enda sättet att få henne att sova på dagen när hon är såhär förkyld. Vanligtvis bruka hon sova ca 1,5 timme, någon enstaka gång 2. Idag när de inte kommit tillbaks efter tre timmar, började jag bli rejält orolig. Hon brukar heller aldrig få sova efter 15.30, för då är hon så svår att natta på kvällen, men nu var klockan 16.00 Ringde på hans mobil, men den hade han ju som vanligt lämnat hemma. Försökte ha is i magen, men blev mer och nervös för varje minut som gick. Tänkte på all rattonykterhet som brukar vara vanligt såhär i påsktider och såg hemska scenarion framför mig. Ringde mamma, inte för att hon skulle kunna göra nåt 30 mil bort, utan mest för att dela oron med nån. Och nu ska ni få höra nåt pinsamt: -Var t.om påväg att ringa akuten för att höra inkommande patienter när de slutligen dök upp härute på gården! En setn lättade från mitt hjärta då jag såg mina hjärtan i bilen.

Jag har alltid retat min egen mamma för att hon är så änglig av sig när det gäller oss barn/barnbarn, men nu vet jag hur hon känner för. För galopperar hjärtat iväg i oro är det svårt att tänka positivt och realistiskt. Då tänker man med hjärtat. I efterhand kan jag bara konstatera att jag blivit lik henne. Men å andra sidan är jag heller så än att jag bryr mig för lite.

Var så skönt när jag fick lillstumpan i min famn, kramade henne extra hårt och kunde inte säga nej när vi kom in och hon frågade efter en chokladbit, trots att det var dags för mat.

Hon är vårat allt, mitt älskade lilla Selmahjärta

Blev en riktigt mysig långfredag trots allt. Jag var lite halvsur till en början eftersom jag hade velat hitta på nåt i påsk, men dagen artade sig bra. Efter frukost klädde jag på Selma och gick ut en stund. Vaknade ju till sol imorse, vilken skillnad det är motför när det är gråmulet utanför fönstret. Fick sällskap i lekparken av några som bor längre bort på området, och efter en stund kom även Maria och Wilma ut. Selma älskar när hon får leka med andra barn, och idag fick hon även ett par pussar av lillkillen hon lekte med ;-) Fick brådis sen när jag upptäckte vad klockan var, vi var ju bjudna till Tommys farmor på påsklunch. Blev kvar där ända till Selma var i stort sett övertrött, röjde runt bland alla deras saker på slutet så då var det dags att bege oss hemt för en tupplur. Medan lilla prinsessan sov passade jag på att städa ett av våra förråd. Blev mycket bättre ordning, dessutom förenklar det en hel del den dagen vi flyttar om man har ordning och reda.

Resten av eftermiddagen spenderade vi ute. Selma är nöjd så länge hon får vara ute och leka, blir mycket protester nu när man ska få henne att följa med in vill jag lova. Avslutade dagen ute med en cykeltur runt villaområdena här i S:a Bomhus. Sen packade vi in oss i bilen och åkte till BaliGarden för en mumsig middag -fem små rätter :P

På väg hem åkte vi in och köpte lite snacks och dricka samt hyrde en film inför kvällen i soffan. Dags att göra sig klar nu så man kan börja titta snart.

Notera att jag skrev rubriken med ironi.

I förmiddags var Selma och Emelie påskkärringar. Det gav dock dålig utdelning. En 20kr-sedel och 5-6 karameller. Kan bero på att vi egentligen inte var till fler än två dörrar, de resterande vi tänkt gå till var inte hemma. Var iallafall roligt att se dem springa omkring i sina hucklen och kjolar. Och medge att det är de sötaste påskkärringar ni nånsin sett! (bilder nedan)

Sitter och väntar på att maten ska bli klar. Ska steka regnbågslax och äta potatis och romröra, smaskens.

Tänkte åk aoch påskhandla lite efter middagen. Har kommit på mycket smått och gott som kan vara bra att ha i helgen.

Tyvärr blirvi nog ensamma i helgen. Hade föredragit att haft besök eller åkt hem till någon, men det får väl gå ändå. Annars tycker jag att högtider som jul och påsk är såna här "umgås-helger".

Har iallafall gjort klart påskägget till Selma, så vet nån som kommer bli glad när hon öppnar det :-)

Vet inte vad bloggandet har blivit bortprioriterat för de senaste dagarna. Inte har jag fått mer gjort än vanligt vad jag vet..

I helgen hade vi besök av mamma och pappa. Alltid kul när de kommer och hälsar på. Visst har vi våra dispyter, men det är ändå en droppe i havet motför vad trevligt det är med besök. Jag älskar att få besök! Och roligast är det när man nån gång har nåt gott att bjuda på. Annars har vi ju tur som har Ica 200m bort :D

Som vanligt när de är nere vill mamma gärna springa i affärer. Blev väldigt lite handlat för min del, festo mer för hennes. Men jag köpte iallafall lämpliga byxor som jag ska ha när jag är ute och går. Blir tokig om jag ska ha några som sitter åt på fel ställen eller skaver på andra. Har hittills bara tagit en långpromenad i dem, men det ska bli fler, det är ett som är säkert!

Annat som jag köpte var en regnjacka till Selma, gummistövlar till hene samt en mössa och säkert annat smått och gott som jag inte kommer ihåg nu. I måndags var vi även iväg och köpte en cykelsadel till henne, eller sits kanske det heter? Så hon kan åka med mig på cykeln. Premiärcyklade en liten sväng i förmiddags, gick jättebra!

Hon har fått vara hemma hela den här veckan lillgumman våran, har ju åkt på en riktig dunderförkylning. Och jag vet precis vilka barn på dagis som smittat henne. Förstår mig inte på de föräldrar som har samvete att lämna sina telningar på dagis när de är så förkylda och sjuka. Och kom INTE med den anledningen att det skulle vara ekonomin som stoppar, för sätter man dem framför sina smås hälsa, då är nåt väldigt fel tycker jag, Det köper jag inte alls! Får se om hon är kry nog att gå på tisdag när de öppnar igen. Är ju tråkigt att det blir så långt uppehåll nu när det gick så bra förra veckan. Men inget att göra åt.

Imorgon är det ju Skärtorsdag. Och tydligen ska det vara då man är påskkärring. Så Therese och jag tänkte låta våra små håva i en liten hacka till sparbössan och klä ut sig :P  Hoppas bara hon är pigg nog Selma, men blir ju inga längre turer, tänkte bara ta de vi känner på respektive bostadsområde. Tommys farmor, Emelies farmor osv. Kan vara kul att ha kort på dem att visa sen när de blir större. Om inte annat är det kul för oss föräldrar.

Nä, nu är de dags att kvälla snart här. Glöm inte Grey´s ikväll!

Aldrig har en kopp kaffe smakat så gott som nu tror jag. Eller om jag ska vara helt ärlig är det nog inte själva kaffet som gör det, utan att just idag få sätta mig här när det är lugn och ro härhemma. Det behövs, för hjärnaktiviteten har gått på helfart hela förmiddagen när vi varit på inskolningen lillan och jag. Hur små barn kan klara den ljudnivån och aktiviteten som försigår där jämt är för mig en gåta. Inte konstigt att man hör att många är trötta och griniga när de kommer hem efter en lång dag. Kanske lär man sig sortera bort ljuden efter ett tag, får hoppas det.

Selma tar sig en välbehövlig tupplur, och jag tänkte försöka skriva om inlägget som försvann igår, samt baka lite bondkakor om jag hinner. Får vi besök av Selmas mormor och morfar är det roligt att ha nåt kaffebröd att plocka fram för omväxlings skull.

Har för andra dagen i rad förmått mig till att äta sallad till lunch. Blev tonfisksallad båda gångerna, men trots blandade ingredienser tycker jag den blev lite smaklös. Vad kan man ha i som ger lite piff på det hela?  Känner på eftermiddagen att man inte ätit lika stadigt som man brukar, magen började kurra långt före middagstid igår, och idag fick jag verkligen stå emot suget av en sockerbit till kaffet! Är ju dålig på  det där med mellanmål jag, för jag antar att det är det som saknas. Fast igår köpte jag färska jordgubbar, så kanske blir det en banan/jordgubb-smoothie om ett par timmar så står man sig en stund längre.

Det jag skrev om igår som försvann var följande:

I förrgår fick jag nya numret av Vi föräldrar. I den fanns en mycket läsvärd och stark artikel, Mammor med dödlig sjukdom. Den var så gripande att jag inte kunde släppa tankarna på de stackars kvinnorna på dela kvällen. Igår när jag går in på www.thecritics.se, har de just recenserat en blogg om ännu en mamma med cancer. Jag går in på hennes sida, och där står det att samma natt har en av kvinnorna i artikeln avlidit. Blev förvånad eftersom hon av artiekln i fråa verkade så pigg när den skrevs, som att hon skulle ha månader kvar att leva. Min tanke var: Är dom mammorna starkade än vi andra? De som fortsatte/fortsätter blogga ända till slutet, som säger att de tar vara på varenda minut och vägrar skänka sjukdomen fler dagar än de behöver? Eller vägrar de bara inse fakta, att det bara kommer sluta på ett sätt?

Efter Selmas födelse har jag börjat tänka annorlunda om många saker, bland annat om döden. Nu är det inte längre själva döden jag är rädd för, utan att gå miste om att se Selma växa upp. För även om det är egoistiskt, så har jag svårt att förenas med tanken att någon annan skulle finnas hos henne och uppfostra henne som det är tanken att jag ska göra. För ingen kan nånsin älska henne på samma sätt som jag gör. Vimmelmamman, www.alltforforaldrar.se/vimmelmamman hade igår lagt ut ett filmklipp och bilder från sonens födelse. Sånt är för högt skattat och privat för att jag ska dela med mig till andra än de allra närmaste. Min tankar och funderingar, det kan jag dela med till många, men det som ligger mig sådär närmst om hjärtat, det vill jag inte att andra ska ha "kopior" av.

Jag måste ändå erkänna att jag är ganksa dålig att ta vara på livet. Visst klagar jag när det många gånger bara egentligen är småsaker som stör. Men hur skulle man leva annorlunda om man visste att man hade begränsad tid kvar? Jag har aldrig haft nåt större sug efter att resa till främmande länder, har heller inget intresse av att prova saker som fallskärmshoppning, bungy-jump osv. Annars är det ju många gånger sånt människor räknar upp att de skulle göra för att utnyttja tiden till max om de visste att de skulle dö.

Om möjligt skulle nog jag på något sätt försöka få ett lån, bygga/köpa ett hus på en plats som känns hemma och försöka skapa en så lugn, trygg och harmnisk tillvaro som möjligt för min lilla familj. Nu hoppas jag att jag har många, många år kvar att fylla med liv, men ändå hoppas jag att jag blivit något klokare och mer eftertänksam av deras livsöden.

(Gå gärna in på www.bracy.se . Lotta Gray/vimmelmamman har designat ett armband åt dem där minst 25% av intäkterna går till Barncancerfonden. Jag har varit in där och beställt ett som ska bli present, och ni som känner oss kan ju lite diskret tipsa Tommy om att jag skulle tycka om att få ett sånt när jag fyller år :)