Idag vill jag passa på att gratta min kusin Marie som fyller 18 år.

Nog för att jag länge tyckt att hon har varit vuxen (hon är ju också Selmas fadder), men nu har hon ju det på papper :)

Vet inte vad lilla familjen här ska hitta på för bus idag. Semlan och hennes pappa har varit ute en stund nu, och strax vankas det lunch. Sen är det väl middagslur som väntar.

Jag har varit duktig och strykit upp veckans hög med rena kläder, slängt i en fullproppad tvättmaskin och grejat mat.

Är väldigt sugen på att gå en stund på stan, men samtidigt blir man ju så köpsugen när man inte har några pengar att handla upp. Äh, får se vad som väntar oss idag.

_________________________________________________________________

Nu sitter jag här igen och tar igen mig lite med en kopp kaffe. Stod emot impulsen med att ta en sockerbit i. Tycker faktiskt fortfarande att det är godast med lite socker i kaffet, men för kroppens skull sa jag nej. Inte för att jag är särskilt strikt på såna saker. Skulle må bra av att börja leva lite sundare som sagt. Men att säga nej till rent socker är iallafall en början.

Medan Selma sover middag sitter jag och tittar igenom en bok jag just fått hem, -Lilla boken om hälsa och välmående av Sanna Ehdin. Jag har sen tidigare två böcker av henne, varav ena -10 veckor till ett självläkande liv, verkligen är en bok jag rekommenderar. Visserligen var inte den här senaste upplagd som jag trott, utan mer som små visdomstexter, en på varje sida. Tänkte att jag skulle dela med mig av dem ibland i inläggen, mycket beroende på vad som passar in på mitt humör och välmående för den dagen.

Den text jag väljer idag är denna:

Hushålla med din energi

En del människor gör att man känner sig osäker och spänner sig.

Andra verkar trevliga att träffa men efteråt blir man trött.

Bli mer medveten om vilka personer du omger dig med, för en del tar den enrgi som du själv behöver. Undvik energitjuvarna! Du har rätt att gå därifrån och säga ifrån om det inte känns bra.

Jag har ju skrivit lite om det där förut. Stämningen mellan en själv och de personer man umgås med. Men det är inte lätt att inse vilka i ens omgivningen som man kanske helst skulle må bäst av att bryta med. Har det gått till det extrema att man själv känner att man gruvar sig för att träffa någon då det oftast bara blir diskussioner och bråk är det ens sak.. men sen finns det ju de där som man bara helt enkelt tar på ens krafter, som man kan komma på sig ibland att skjuta upp möten med helt utan anledning. Men om man då ser på det såhär, blir inte saken annorlunda då? : Om man har någon som tillfälligt eller ofta är nedstämd, deprimerad och på dåligt humör, som man känner att man kanske skulle må bäst av att inte ringa eller träffa, vad är man då för vän om man inte ställer upp när det är som mest behövligt, utan endast när man själv tycker det känns bra och får ut nåt positivt av situationen? Fanns det inte några anhöriga och vänner omkring dessa skulle nog fler få söka sig till den mer och mer ofunktionella psykvården. Eller?

Dessutom tror inte jag att det inte bara är perosner som kan vara enrgitjuvar, utan också ting och vanor. Som det här med att lägga sig "i tid" t.ex Jag gillar att vara uppe sent, även fast jag vet hur beroende jag är av dagsljus. Skulle jag bryta vanan, lägga mig tidigare och kliva upp tidigare (nu sover jag visserligen inte halva dagen, men oftast framemot 08.30-09.00) skulle jag ju efter en tid säkerligen må bättre av det. Eller det här med kaffe. Innerst inne vet nog många att det inte är helt bra för kroppen. Nu har ju Gevalia och många tillverkare gått ut med att man kan få i sig typ 200% av alla antioxydanter man behöver genom att dricka en kopp kaffe om dagen, men det hoppas jag inte ni tror på. Just i boken jag rekommenderade står bl.a att kaffe är ett gift som ger negativ stress till kroppen. Ändå dricker många 10-tals koppar om dagen. Jag nöjer mig oftast med två. Det finns mängder med såna där småsaker som man gör, använder osv som många gånger är mer stjälpande än hjälpande. Men jäklar så svårt det är att avgöra utan att ta sig en rejäl funderare och väga det positiva mot det negativa.

Lyckligvis finns det saker som man alltid vet var de "står".

För min del är det dessa:

Positiva för mig: Min älskade dotter och det viktigaste som finns på jorden, Selma. Min underbara och älskvärda sambo. Min "grundfamilj" och släkt. Ljus i alla dess former. Närhet. Besök. Spontanitet. Vänskap/vänner. Musik. Att vara hemma i Torpshammar -det laddar mina batterier när de är slut.