Döm om min förvåning när jag gick in på internetbanken idag, bara två veckor efter att jag skickat in en blankett om Begäran om föräldrapenning, och pengarna redan kommit in på mitt konto. Jag är en av många som förut bittert fått erfara hur lång handläggningstiden kan vara på FK, men nu hade de slagit rekord åt motsatta hållet. Är det så att de har färre ärenden att handlägga då människor fått svårare att få beviljat sjukpenning och andra ersättningar som FK sköter om, eller har de helt enkelt förnyat (och föryngrat?) personalstyrkan? För jag sticker inte under stolen med att jag tycker att det vore bättre om många äldre som sitter för säkert på sina platser skulle ersättas av yngre, effektivare och arbetsvilligare folk. Flera gånger de senaste veckorna har jag tänkt på det när jag handlat på olika ställen, bl.a Coop i Hudik, där gjorde inte kassörskan många knop i timmen. Är det inte mer stressande för dem när kön till kassan växer än att lägga i en högre arbetsväxel?

Igår hade vi barnvakt åt Selma på kvällen för andra gången i hennes liv. Vi hade tänkt att vi skulle åka till Sundsvall på bio, men eftersom vi inte visste hur det skulle funka med läggning och rutiner tyckte vi det var dumt. Istället blev vi kvar i Thr, var till Elin och Claes och umgicks några timmar istället. Vi tittade på Let´s dance, åt fredagsgott och pratade. Den första tiden satt jag som på nålar och bara väntade på att de skulle ringa tillbaka oss, men när klockan blivit 22 började jag så smått slappna av. När vi kom hem vid midnatt sussade hon sött mellan mormor och morfar, men fick komma in till mig när hon vaknade vid 02-tiden och sov där resten av natten.

Idag har det varit mestadels fint väder här. Var meningen att vi skulle åka och fiska, men pga lite olika omständigheter blev det inte så. Istället tog vi en lite promenad efter lillan sovit middag, och sen var vi här ute och kastade snöklumpar i en stor vattenpöl som orsakades av den starka solen. Det var mycket uppskattat av Selma som älskar alla former av vatten.

I skrivande stund är syrran och hennes compani här, är full fart på småttingarna. Funderar på om jag skulle ta och åka och hyra en film, var ju trots allt tre veckor sen sist så nu börjar filmsuget sätta in. 

.. som vi brukar säga här uppe i Norrland. Säger man så någon annanstans i Sverige också? För de som inte vet betyder det att man inte haft nån fiskelycka, dvs inte fått nån fisk. Så då kanske ni förstår att vi varit ute och fiskat idag. Mormor och morfar tog hand om lillan ett par timmar medan Tommy och jag drog iväg. Skulle till den berömde tjärnen vi inte hittade igår, men när vi väl kom dit var det stängt på vardagar :-O  Så vi styrde kosan tillbaks mot Thr igen, och gick ut på isen vid Backetjärn istället. Jag fick iaf en liiten abborre, alltid något. Satt och solade lite och grillade korv också, riktigt mysig vårdag idag.

Nu på eftermiddagen har vi varit upp till syrran&co igen. Ungarna busade och stojade på, den som hade sån energi ändå!

Funderar starkt på att göra nåt för att komma i bättre form. Känner mig inte alls pigg och full av energi nuförtiden. För det första skulle jag nog behöva lägga om matvanorna så de blir regelbundna, och sen skippa alla halvfabrikat som det ofta blir att man tar till när magen skriker och man vill ha mat snabbt. Skulle behöva komma igång att röra på mig också, men har inget uppslag vad jag skulle kunna börja med som man inte tröttnar på efter hand. Promenader funkar inget vidare, det är bäst om man har sällskap och lillSemlan vill inte sitta still i vagnen nån längre stund heller så.

Skulle kunna ha som mål att komma i de fyra par oanvända, nya byxor som finns i garderoben sen jag fick veta att jag var gravid med Selma ;-)

Nu har vi varit här uppe i Torpshammar i två veckor, och fast vi ibland har våra små dispyter jag och mamma vill jag inte åka hem igen. Vet inte om det har att göra med att jag tycker att vi växt ur hemmet, och därför inte trivs där längre, eller om det helt enkelt är så att jag mår bättre här uppe.

Idag har varit en sån där dag som inte har innehållit speciellt mycket. Eller jo, det här vardagliga.. men inget som gör den speciell. Var meningen att vi skulle ge oss ut till en tjärn för att fiska efter frukost, men då vi inte hittade riktigt tog det längre än väntat att åka dit, och när vi äntligen fick vägbeskrivning tyckte vi att det var för sent, Selma skulle ju äta och sova om en stund. Jag, Selma och hennes morfar gich ut här på gården istället. Byggde en snögubbe och letade kottar. Skönt så länge de är roade av så lite :-) Åkte upp för att träffa syrran och hennes barn en stund före middagen. Selma skulle nog inte ha nåt emot att bo närmare sina kusiner. Hon får 100% uppmärksamhet av dem båda, och det verkar hon inte ha nåt emot direkt.

Hade förresten tur när vi var till Birsta igår. Har letat ett set med tavlor på Ikea till Selma i över ett år nu. Det fanns tre större och tre mindre, men eftersom hon inte har nåt eget rum ännu, tycker jag det är lämligare med de mindre. Iaf.. Igår när jag gick där stötte jag på en i personalen, så jag passade på att fråga henne efter dem då de varit slut i ett år. Hon meddelade då att de utgått ur sortimentet, och det slutade med att jag fick köpa de tre som satt på väggen i ett av utställningsrummen som tur var. Visserligen till ordinarie pris, men huvudsaken att jag fick tag i dem. Tycker det är så skojigt motiv, färggrannt och roliga för barn. (bild nedan)

Hann bara se de sista fem minuterna av The mentalist igår. Skippade DHW helt eftersom jag inte hann sätta mig i tv-soffan i tid. Gör ett nytt försök ikväll med Grey´s anatomy. Och ska gå in på 5:ans sida och uppdatera mig om förra veckans avsnitt först så det inte finns några luckor i handlingen.

Påväg hem från Sundsvall slog mig en tanke i bilen -jag har glömt att betala mobiltelefonräkningen. Den skulle varit betald 16 februari, och eftersom jag glömt den då fick jag samma dag som vi åkte hit upp betalningspåminnelse. Lade fram räkningen på hallbyrån, men åkte ifrån den ändå. Och nu när jag ringde Telia för att få all nödvändig information för att betala den över internet säger de att den gått vidare till Inkasso. Så nu är jag rädd att jag dragit på mig en betalningsanmärkning eftersom jag inte tömt brevlådan sen vi åkte hemifrån för två veckor sedan. Måste ringa det första jag gör imorgon bitti, ska ställa påminnaren på mobilen så det säkert blir gjort. Det där är bara ett exempel på hur glömsk jag blivit på sista tiden. Förr har jag ju kommit ihåg allt och lite till. Kan det bero på nån brist av nåt slag? För att man ammat eller liknande? Eller är det bara att allt annat är som bortprioriterat sen vi fick lillgumman?

Vi tittade iallafall på lägenheten för andra gången idag. Jag kan väl inte påstå att det är kärlek vid första ögonkastet eftersom vi ännu känner oss osäker, men delvis har det väl med att göra att vi trivs bra i Gävle också på sätt och vis. Känns ju inte som att det där är en lägenhet som man skulle stanna i flera år, utan mer som en tillsvidare-bostad tills vi hittat nåt man verkligen trivs med.

Eftersom pappa blivit sjukskriven för axeln, följde han med oss idag. Efter visningen åkte vi vidare till Sundsvall. Trodde fotsacken till barnvagnen skulle ha kommit, men icke sa Nicke. Fick veta att det var slut i lager, och att vi istället skulle få 2009 års modell av den, men inte förrän i början av april. Lite dålig stil av Barnens hus tycker jag, får de inte tag i den hos leverantören tycker man ju att de borde kunna ta kontakt med ett annat varuhus och göra upp med betalningen sinsemellan.

Blev en längre dag än planerat i stan. Var ju meningen att vi skulle ha åkt hemåt i eftermiddag, men det blev inte så. Gruvar mig lite för att komma hem också. Störningsledaren på bostadsföretaget vi hyr av ringde idag när han var påväg till våra störiga grannar. Så får se om huset överhuvudtaget står kvar när vi kommer hem eller om de tagit hämnd på oss.

Tänkte försöka hinna se DHW för en gångs skull, men vette tusan om jag hinner ikväll heller. Har missat så många avsnitt nu så har nog tappat handlingen totalt. Nån som kan uppdatera mig lite vad som hänt kanske?

Riktigt så illa är det förstås inte! Men jag har börjat känna av att jag skulle vilja ha lite tid när jag kan göra precis vad jag vill. Dumt av henne att skaffa barn då tänker ni kanske, men det är nog då om nångång man behöver det. När man inte bara kan breaka och sätta sig och surfa/läsa/kolla tv/bada eller vad man nu vill göra. Och eftersom Selma är en väldigt närhetsberoende liten dam som vill bli omhållen när hon sover får jag ju snällt göra kväll samtidigt som henne, annars vore det ju inga problem. Men nu värdesätter jag den lilla stund på kvälen då min käre sambo sköter kvällsrutinerna med allt vad det innebär och jag får min stund, oftast här vid datorn. Då släpper jag allt annat, och har märkt att försöker någon komma och störa mig då kan jag bli riktigt aggressiv :-) Snäser av dem som om de inte vore värda fem öre. Meningen var att vi skulle låta mina föräldrar ha Selma en natt medan vi var häruppe, och vi skulle då sova i stugan. Men än har det inte blivit av. Vi har liksom inte vågar chansa att det ska gå smärtfritt, utan vi får nog vänta till en natt då pappa inte ska upp före 05 morgonen efter. Vi har ju faktiskt inte tagit oss tid att göra något på tu man hand heller gentligen sen lilla Selma kom till. Det kanske är dags att man börjar tänka på det, innan man fastnar i att endast vara mamma och pappa, och inte flickvän/pojkvän/man/kvinna/sambo.

Har sytt klart de söndersvedda gardinerna åt mor idag. Jag lyckades faktiskt fixa dem så det inte syns alls skadan jag orsakade. Medan har Tommy och Selma varit ute och lekt, dessutom var hon ju ute med sina kusiner på eftermiddagen så idag har hon fått sin beskärda del frisk luft lilla älsklingen min. Och nu är det snart dags att göra kväll för oss här. Vi måste kliva upp i tid för imorgon ska vi iväg och titta på lägenheten för andra gången. Sen åker vi nog in och kollar om de fått hem fotsäcken till nya vagnen också, och har man tur kanske det finsn lite tid över att springa en runda på Birsta city, igen ;)

Är nyduschad och fullkomligt avslappnad ikväll. Har varit ute i eftermiddag. Var meningen att vi skulle komma ut och fiska, men det slutade med en lång promenad till mitten på sjön och tillbaks eftersom det var så mycket snö på isen.  Senare fick vi med oss Marie hit ner på mat, åkte och köpte kebabtallrikar på Vagabondo. Selma tycker så mycket om Marie, märks tydligt fast det var så länge sen de träffades nu.

Tidigare idag skulle jag lägga upp bild på mig på presentationen på Familjeliv, en community i första hand för föräldrar kan man väl säga. På nåt konstigt sätt har det blivit så de sista åren att det oftast är jag som står för fotograferingen, vilket resulterar i att det är väldigt få kort som jag är med på. Det gjorde valet både lätt och svårt på samma gång när jag skulle välja bild. Till slut tog jag helt enkelt det första bästa jag hittade, även ett som jag använt på fotoalmenackan som jag gjort från Selmas första år. Beskar bilden så endast ansiktet kom med, och tänkte på att kanske borde jag tagit ett kort där man varit mer stylad. Här var jag ju utan smink, och hade knappast fixat håret eftersom jag satt i soffan med Selma iklädd mysdress. Men å andra sidan är det ju verkligen jag. Helt naturligt, avslappnat och framförallt leende. Och det tycker jag nog för det första kännetecknar mig, för det andra slog det mig att alla är så jäkla mycket vackrare med ett leende på läpparna. Många bilder på människor som de lagt ut på internet är det ofta i poserande partystämning eller liknande, ofta lite lagom tillgjorda ansiktsuttryck för att se cool/hemlighetsfull/sexig/snygg osv ut. Och okej om det är så man vill uppfattas, men det vill inte jag. Så därför beslutade jag mig för att för tillfället använda samma bild på alla sidor där en sådan ska laddas upp. Så håll till godo -för det är min osminkade sanning.

Efter övertalan från flera håll och senare än de flesta andra skaffade jag till slut mig ett id på Facebook. Jag har fortfarande inte riktigt hajat vad som är så otroligt med det, och använder det inte så mycket. Men jag tror jag har kommit underfund med vad som gör att många älskar det så mycket, -jag tror nämligen att det har en förmåga att få folk att känna sig populära. För tänker man efter, vem har så mycket vänner som det står där? Många kommer upp i flera hundratal, och frågan är hur många procent av dem de egentligen överhuvudtaget känner. Det som ÄR bra med Facebook tycker jag och säkert många med mig, är ju att man kan hålla kontakt med nära och kära världen över, hur långt ifrån varandra man än är. T.ex tycker jag det är utmärkt då jag ännu inte kommit mig för att skaffa Skype, och via Facebook har jag ju ändå tillfälle att lätt hålla kontakten med en av mina bästa vänner som befinner sig i Bulgarien.

Men handen på hjärtat, har man inte "vänner" på sidan som man inte ens pratar med IRL? Bekantas bekanta som man addat/blivit addad av när nunan dök upp på folk du kanske känner, eller den där tjejen/killen/kvinnan/mannen man alltid velat ta kontakt med men inte riktigt vågat, och istället tar man mod till sig nu när man inte behöver möta människan öga mot öga...

Själv föredrar jag att ha några få bra vänner än många ytligt bekanta, jag vill veta att jag kan vara mig själv fullt ut med de människor jag har nära, och därför hoppas jag att folk inte kommer ta illa upp om jag inte accepterar någon förfrågan på Facebook.

Vad tycker ni andra, är det hela bara en dum teori av mig eller kan det stämma?

Jag är alltid stolt över lilla Selma, helst över hur snäll och söt hon är mot människor, även de hon inte känner. Men ibland får man också tänka "åh, va duktig hon är", och idag är en sån dag. För några dagar sen när vi var till stan köpte vi ju en potta. Den har stått framme tagvis sen dess, och hon har lekt med den lite. Nu ikväll när hon skulle bada klädde jag av henne, tog av blöjan och när hon såg pottan satte hon sig på den. Jag hade just fotat henne lite, och höll fortfarande i kameran, och tänkte att det kanske skulle gå lättare om hon hade nåt annat att tänka på, så jag visade henne lite bilder vi knäppt de senaste dagarna. Sen när hon ställde sig upp, så hade hon faktiskt kissat! Hon blev förvånad och glad själv, och ännu gladare när vi berömde henne. Trots allt är hon ju bara 16 månader, så tycker det är riktigt riktigt bra gjort. Min dotter är världens bästa! ;-)

Har mestadels varit inne idag. Varit riktigt slö måste jag väl påstå. Strykit lite och småpysslat på bara. Ringde dagis och sa att vi inte tänker börja inskolningen till veckan, inte förrän sjukdomarna som härjar där börjar avta.

Hittade en sak att irritera mig över även idag. Fick ett erbjudande på Facebook att testa vilken sorts mamma man var (måste även tillägga att enligt dem är jag en hönsmamma) och efter man gjort testet fick jag meddelande att jag blivit utvald att få två gratis fotoalmenackor. Blev jätteglad, de brukar ju annars kosta ett par hundra styck, så började ladda upp bilder osv. Sen på slutet när man ska lämna leveransadress, och de visar kostnad, står det plötsligt Fotokalender 0:-, uppladdning 19:- pack och porto 119:-, (allt som allt alltså 138:-) Vilket jäkla lurendrejeri! Tror de att nån är så dum att de godtar de kostanderna när det står att det ska vara gratis? Jag hoppas iaf att ingen är så dum. Jag avslutade iaf, och loggade ut. Och har än en gång läst mig att man inte får något gratis..